Vulgata II
Det vulgära lever i varje tanke, i varje gest, i varje sammansatt impuls, i varje begärsformerande, i varje jävla ögonblick, i varje andetag, i varje dröm, i varje ovärdig idé om befrielse från det egna, i varje benägenhet att fly, i varje förhoppning, i varje god avsikt, i varje handslag, i varje leende, i varje vänskap, i varje tanke om att inte vara vulgär, i varje upprepning, i varje retorisk figur, i varje paus, i varje film, i varje roman, i varje uppvaknande, i varje sällsamt ögonblick, i varje klar insikt, i varje baktanke, i varje förbannade steg taget för att komma "framåt", i varje ansträngning, i varje ambition att veta mer, i varje suck, i varje avslut, i varje början, i varje saknad, i varje längtan efter, i varje mening som skrivs, i varje dikt, på varje blogg, i varje rättrådigt handlande, i varje brist, i varje leda, i varje möte, i varje allvarligt samtal....ja, vägen är lång, väl framme är det försent.
Ps. Lyssna på eller läs Orhan Pamuks nobeltal, årets nobelpristagere, en vulgär i offentlighetens erkännande ljus.
döv längtan
om så vore, vad vore ett verk att hoppas på? socialismens poetik är så trist så vad återstår?
Tillvarons gissel
tillvarons egen benägenhet att förfalla, som vore det inte nog, nej, den ska gotta sig i sitt elände, förväxla vad den tycker med att tänka. försvara det egna slaveriet som vore det den högsta frihet.
tillvarons egen benägenhet är dess avgrund, en avgrund oss given att uppskatta som den egna dödens död.
Nådens uteblivna gåva
trött och led vid tanken att fortsätta, led vid tanken att skriva dessa rader. vet, vet hur trist det måste att vara att läsa detta. led vid tanken att du läser dessa rader med stämning i kroppen som påminner. dras till undergångsstämningen. i hopp om att något till slut ska stå på spel i en värld utan uppgift, utan storhet, värld utan möjlighet, utan nådens gåva.
Ö
ecco homo
den sista myten
tänker skriva om den här. kanske, kanske inte.
ej skriva i första person.
skulle kunna skriva om skor, tycks vara många som endast tänker på just vilka skor de ska köpa. denna natt är det ej möjligt. nej det är ej möjligt.
stirrar och ser just inget annat än...det jag känner igen hos dessa montona rader, figurernas upprepning.
före & efter.
innbörden av före & efter:
vågen slår mot strand
hur före bryts mot efter
plötsligt, långsamt
dikt-likt
ids inte tala om det
ids ej ord där blick möter blick
ids ej filosoferande
skriver, om ej trött
när den avgörande handlingens
tid är kommen
ord tar tag
tar till orda denna dag. matt i kroppen.
vänder blicken från skärmen. skriver stötvis.
inget att mer än så. några ord i taget, sedan punkt.
armarna vibrerar.
världen är öppen för vissa.
stundens ingivelse och ingivelsens stund.
figurer tar form. med lätta nedtryck.
sänkt blick, ovan vid det, vid att tala och skriva.
uppfattar tvetydigheten, käre läsare.
det finns ingen bakom, texten döljer att den inte har något att dölja.
figur igen. händer darrar.
språk sköljer över kroppens yta - smeker och återvänder.
orden tar tag denna dag. kroppen mattas. skärmen vänder blicken åter.
Rösta på becqon här.
natt är vackrare än era dagar
skrivande stund, återvändande i påminnande skepnad, som visande skulle kunna vara självklar : ta till orda, inte något speciellt, säga det som sägs och skriva som det skrivs, hoppas på det bästa.
En sällsam tro på den symboliska ordningen.
Utan rötter i tvivel, tvivel fostrat och närt av en uppdriven sensibilitet för det faktiskt omöjliga i att tro på något annat än kroppens yta och fingertoppars känslighet.
Att Skriva: motvilja.
Att sitta här och inte ligga där.
Vara här och inte vara där.
min natt är likväl vackrare än era dagar.
Rösta på becqon här.
Tänk om
Tänk om det är möjligt, tänk om det är så att ingen vet, att ingen känner till, anar eller misstänker att detta är det sista, det absolut sista som skrivs, inte bara här, utan överhuvudtaget, ja, det absolut sista, innan det stora oerhörda...
Rösta på becqon här.
Stämningsord
stilla
tisdag förmiddag
har slips
att skriva eros
psykoanalys
kraftfull tanke
scener för inre blick
Rösta på becqon här.
Fåfängans Triumf
Denna morgon har fåfängan firat en liten triumf: becqon är anmäld till tävlingen "årets blogg".
Detta på valdagen, den 17:e september, då vi uppmanas att rö(s)ta med hjärtat av det enda
konservativa partiet i Sverige.
Tema: dagar & uppbrott
Om det bjudes att tänka över det egna och det gemensamma, om det gives möjlighet att skriva, ge dagar platsen de förtjänar utan att göra avkall eller förneka uppbrottet, det plötsliga och föregripna - om det bjudes och gives, vore det inte en ynnest att bedja om?
Är du konstruktiv?
t) tvång i fingrarna
forna fantasiers fackeltåg
måtte det vara en storslagen syn som tränger kroppen
ur sina gängor, en kraft som förråder och bedrar in i sanningen:
blick vänd åt väster - klara avstånd, tydlig gräns.
må så vara - men måtte gränserna för blick raseras
och forna fantasiers fackeltåg tåga på nytt
↔
Quiz
gäckande, mening.
hur kan något vara meningslöst? hur kan något vara meningslöst?
undslipper inte mening.
Discrimen
I arbetet med Lacan & Reeder sker något, ett tydligt & i flera avseenden oroande splittrande av uppfattningen om subjektiviteten.
'Oroande' ska inte uppfattas pejorativt; en skärpans oro, oro som skär in & öppnar upp vad som framgent kan bli möjligt respektive omöjligt att att säga.
Föregripande - föregripande som gives utan 'objekt'.
Kris
arbete. stunder. En sorts tacksamhet som artikuleras. andas. varmt. händer vilar på tangentbordet. ljud från en alltför påträngande bakgrund. en natts vila i den lilla döden. stunden, den stund på jorden som är given. en ordning som tvingar och befriar med samma lätthet, ett avgörande, sexualitetens hypostasering. tankarnas responsorium. slå upp orden. begärets bedövning.
Göra monotonin produktiv, om än aldrig så lite, att hoppas på det, i en text utan ett enda personligt pronomen.
