Vulgata II
Det vulgära lever i varje tanke, i varje gest, i varje sammansatt impuls, i varje begärsformerande, i varje jävla ögonblick, i varje andetag, i varje dröm, i varje ovärdig idé om befrielse från det egna, i varje benägenhet att fly, i varje förhoppning, i varje god avsikt, i varje handslag, i varje leende, i varje vänskap, i varje tanke om att inte vara vulgär, i varje upprepning, i varje retorisk figur, i varje paus, i varje film, i varje roman, i varje uppvaknande, i varje sällsamt ögonblick, i varje klar insikt, i varje baktanke, i varje förbannade steg taget för att komma "framåt", i varje ansträngning, i varje ambition att veta mer, i varje suck, i varje avslut, i varje början, i varje saknad, i varje längtan efter, i varje mening som skrivs, i varje dikt, på varje blogg, i varje rättrådigt handlande, i varje brist, i varje leda, i varje möte, i varje allvarligt samtal....ja, vägen är lång, väl framme är det försent.
Ps. Lyssna på eller läs Orhan Pamuks nobeltal, årets nobelpristagere, en vulgär i offentlighetens erkännande ljus.
veganen(at)gmail(dot)com