Dead & Breakfast
när det nu gives att lida på nytt. när nu begärets ort är anonym men med ett namn, när dens vars begär du begär är på väg, bort, ej nära.
det låter sig sägas: "han är inte jag".
om kärleken till någon införlivar en sanning som den älskade ej känner till, hur då någonsin kunna älska annat än ensam?
vägen är lång, väl framme är det försent.
det någon finner röra sig över kroppens differentierade yta när förhoppningen förbytts i gammal hederlig gammeltestamentlig barbarism som tillfredställer - det är intet annat en den döda frid som så gärna omfattas som filosofisk tillika mänsklig mognad.
om det gives att älska platonskt, gives det då inte också att hata allt man blivit i sin vidriga självupptagenhet?
det är en kärlek och ett hat som förtjänar varandras händer rakt ner i gehenna.
"han är inte jag".
du är inte här.
du talar inte.
