döv längtan

en dag. i ljuset av ett blekt sken. stilla. en blick från ett foto som stirrar på dig och ingen annan är här. en döv längtan efter något annat, en annan dag, en tid ämnad för storverk, är det för mycket att hoppas på, är det för mycket att hoppas på?
om så vore, vad vore ett verk att hoppas på? socialismens poetik är så trist så vad återstår?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0