Begäret efter begärets ort, Becqons cut


Context and Expectations


      Kontext & Förväntan


Följande mail är ett svar på en fråga. Johannes Jäger har tagit sig tid att svara på den, något Becqon aldrig skulle göra.
                                                                      ---



"From: "xxxxx andersson" <xxxxxxxxxxxx@hotmail.com>
To: becqon@hotmail.com
Subject: nyfiken
Date: Wed, 01 Nov 2006 19:24:27 +0100

På vilket sätt är "begär" ett intresse hos dig?


xxxxx - inte utan viss nyfikenhet tar jag till orda. Har haft ditt mail uppslaget under 20 min nu, återvänt till det, gång på gång.
Funderar över huruvida jag ska tala i första person singular, säga "jag" eller inte.
Ta till orda om begäret som becqon aldrig skulle göra - becqon talar aldrig i första person.
Men detta sammanhang är ju något mer privat och onekligen känns det frestande att svara på din fråga som om jag förstod den i all sin bedrägliga enkelhet.
Återvänt till becqons sida för att se hur det står i presentationen.
Kan inte vara för noga för att svara på din fråga, ingen detalj är för liten för att inte kunna vara av avgörande.
"Mina intressen" står det som överskrift varefter det står uppradat i fallande ordning: "text", "böcker" och: "begär".
( bryder mitt sinne med vem du är, eftersom du ställer becqon frågaan, som om det skulle ha betydelse för mig & hur jag skulle svara. Din fråga, producerar tankar, oväntade och självklara om vartannat.)
Men låt mig, ja, låt mig, trots min pratighet, säga något om hur jag uppfattar frågan.

I frågan står något eftersökt att finna, och det är en frestelse att försöka lura ut vad det är just du frågar efter, ja, du är naturligtvis bekant med detta, men låt mig fortsätta; upprepar frågan: "På vilket sätt är "begär" ett intresse hos dig?"

Ponera att du nöjt dig med: "På vilket sätt är "begär" ett intresse?"  Det skulle  givit intrycket av en sorts allmän undran beträffande becqon (kanhända), det orimliga eller rimliga i att ha "begär" som intresse eller det underliga att ha "begär" som intresse, eller rentav, en undran, mycket impertinent sådan, lite nyfiket: "på vilket sätt kan "begär" vara ett intresse överhuvudtaget, menar becqon sex?"
Du förstår vad jag säger, I'm sure.

Men nu lyder inte frågan så, utan: På vilket sätt är "begär" ett intresse hos dig?

För det första, det finns något i syntaxen som "stör" becqon. Det har gått så långt att jag slagit upp standardverket på temat: Svenskt språkbruk, ordbok över konstruktioner och fraser.

xxxxx, du måste förlåta mig, men om det är en tröst så är denna text något av ett enda långt svar på vad "begär" kan vara för sorts intresse "hos becqon".

Språk, ort där begär upplåter gestalt.

Jag intresserar mig för hur begär i becqons eget liv tar och givits gestalt. Tror jag menar hur studier i viss filosofi och psykoanalys kommit att möjliggöra ett seende för hur begärets skepnader i det egna och andras liv låter sig narrativiseras. Funnit att själva begreppet är fruktbart att tänka. Där andra ord kanske skulle användas så låter begärsbegreppet becqon tänka på ett bättre sätt kring fantasi/verklighet, förnuft/oförnuft, omedvetet/medvetet.
Begärets metamorfoser ter sig önskvärda att - om inte annat in abstracto -  vara trogna i språk, även om att vara sitt begär troget in concreto vore många gånger ett misstag.

Hoppas jag svarat, om inte på frågan, så i alla fall (mot-)svarande.
Finner det onekligen spännande att ställa en motfråga av typen: "vad får dig att fråga om becqons begär, vad säger det om ditt?", men jag ska avhålla mig. Undrar vad becqon skulle gjort?"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0