kärlek & tyranni
återvänder till denna plats. månader låter sig i retrospekt uppfattas som reorienteringens väg.
besvikelsen står upp i halsen, värld i vilken att sig själv lära känna är ett hån och en förbannad jävla dikt.
återstår intet.
kamper utkämpas, kamrater kämpas ned som rö för vinden.
att hata den värld i vilken människor har blivit det de är. att hata den värld i vilken glädjen skänks överraskande.
en omstörtande rörelse, en skänk att bedja om. ty att se är smärtans väg. jesus botade inte de blinda utan orsak.
fragment - om becqon vore en annan, vem vore denne då, vem vore denna röst ur vilken själva öknen talar?
trons död lever, att leva är ödets makt.
kapitalets makt och subjektets brist har till slut kommit bli senmodernitetens mest sublima ögonblick.
världen är död, den vet bara inte om det.
Kommentarer
Trackback
